Forte bidrar till omställningen till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som en del av vårt uppdrag. Grundinställningen är att offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla. Nu kan du läsa en fördjupande text om bakgrunden till de publiceringsavtal som Forte och andra finansiärer bekostar och Fortes ståndpunkter i frågan om publicering på helt öppna förlag.

Arbetet med att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer har gått framåt och Sverige är ett av de länder i världen som nått längst. Forte har sedan längre drivit på omställningen och under hösten 2023 fattade forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova ett inriktningsbeslut om att gemensamt finansiera publicering hos förlag som endast ger ut helt öppet tillgängliga tidskrifter.

Bakgrund och Fortes ståndpunkter

En del av det samlade arbetet med öppen vetenskap

Bakgrunden till att finansiärerna finansierar de avtal som Kungliga biblioteket har tecknat med de helt öppna förlagen finns i såväl politiska uppdrag som i lärosätenas gemensamma arbete inom ramen för SUHF och Bibsamkonsortiet.

Målbilden om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och behovet av en samlad strategi för detta har återkommande uttryckts på Europeisk nivå, och senast uttryckts av EU:s forskningsministrar i de rådslutsatser om högkvalitativ, transparent, öppen, tillförlitlig och rättvis akademisk publicering som Europeiska unionens råd (Konkurrenskraftsrådet) godkände i maj 2023 under Sveriges ordförandeskap (Europeiska unionens råd, maj 2023). I slutsatserna uppmanas kommissionen och medlemsländerna att stödja olika modeller för öppen tillgång till akademisk publicering som är utan kostnad för upphovsmän eller läsare. Särskilt viktigt är det när det gäller publiceringar som är bekostade av offentliga medel. Konkurrenskraftsrådet understryker bland annat vikten av att undvika situationer som begränsar forskares val av publiceringskanaler på grund av ekonomisk förmåga och där tillgången till forskningspublikationer begränsas av betalväggar.

I Sverige har frågan om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer också lyfts av regering och riksdag, och i den senaste forsknings- och innovationspropositionen (2020/21:60) slogs fast att ”vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning som finansieras med offentliga medel, ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021”. Dessutom fastställdes det ”att lärosäten och forskningsfinansiärer tar fortsatt gemensamt ansvar för att verka för att den nationella riktningen för öppen tillgång följs och uppnås.”

Strategi för publicering med öppen tillgång

På initiativ av SUHF bedrevs under 2021-2022 ett arbete med att utarbeta förslag till en långsiktig strategi för vetenskaplig publicering. Detta arbete har utmynnat i en rekommendation angående Sveriges väg bortom de transformativa avtalen, antagen av SUHFs styrelse, vilken i sin tur ligger till grund för Bibsamkonsortiets handlingsplan. I dessa dokument förespråkas att Bibsam inte längre ska teckna avtal med förlag som innebär publicering i så kallade hybridtidskrifter, dvs tidskrifter som egentligen finns bakom en betalvägg men där enstaka artiklar kan publiceras med öppen tillgång mot en publiceringsavgift. Istället bör man i första hand avtala om publicering i öppet tillgängliga tidskrifter och att detta bör gälla alla öppna tidskrifter, oavsett förlag.

Denna huvudstrategi som Bibsam ska tillämpa i förhandlingarna med de stora traditionella förlagen (Elsevier, Springer Nature, Wiley, Taylor & Francis och Sage, m.fl.) behöver stödjas med andra åtgärder för att kunna genomföras. Tre typer av stödjande åtgärder som har lyfts är:

  1. Att avtal med förlag som enbart publicerar öppet tillgängliga tidskrifter bör utvecklas,
  2. Att tillhandahålla en oberoende publiceringsplattform som tillämpar sakkunniggranskning av publicerade artiklar, exempelvis genom att ansluta sig till EU:s plattform Open Research Europe (ORE), samt
  3. Att möjligheterna att migrera forskarägda tidskrifter från traditionella förlag till andra plattformar bör utökas och uppmuntras.

Läs mer på Fortes webbsida: Strategi för publicering med öppen tillgång

Ladda ner rapporten Bortom transformativa avtal på SUHFs hemsida

Avtal mellan forskningsfinansiärer

I diskussionerna mellan Bibsam och finansiärerna (i den arbetsgrupp som kallas Partssammansatta gruppen för omdirigering av betalströmmar, PSG) beslöts att finansiärerna i ett första steg skulle ta ansvar för kostnaderna för publicering på helt öppna förlag, och att detta skulle göras genom att teckna publiceringsavtal som innebär att kostnaden för publicering (så kallad Article Processing Charge, APC) bekostas av finansiärerna. Dessa avtal skulle också gälla för alla medlemmar i Bibsamkonsortiet, till skillnad från de vanliga avtalen där varje medlem själv bestämmer om man ska gå med eller ej. När finansiärerna står för notan blir det rimligt att forskare var de än befinner sig ska kunna dra nytta av avtalet.

Överenskommelsen utgår från de förlag där flest svenska forskare valt att publicera sig, där MDPI, Frontiers och PLoS är de tre största. De förlag som kommer ifråga för dessa avtal ingår i Directory of Open Access Journals, DOAJ. Med PLoS har ett avtal funnits sedan tidigare, men bland annat publiceringsavtalet med Frontiers är nytt i denna form (sedan 2018 har det dock funnits ett avtal som gett svenska forskare rabatt på publiceringsavgiften). Detta avtal har också utformats så att de inte leder till vinstmaximering genom stora publiceringsvolymer genom att det finns ett tak för kostnaderna och ytterligare publiceringar över detta blir kostnadsfria.

Anledningarna till att vi på Forte vill finansiera publicering på förlag som endast ger ut öppna tidskrifter är flera. Dels har dessa förlag redan genomfört den övergång till öppen tillgång som vi eftersträvar, dels har det tidigare inte funnits avtal med dessa förlag där kostnaderna har tagits av centrala aktörer, utan varje forskare har fått betala sin egen APC. Det är också viktigt att se att möjligheten till publicering på helt öppna förlag är en del i en större nationell strategi för att åstadkomma öppet tillgänglig vetenskaplig publicering till rimliga kostnader, och att vi finansiärer är ålagda att bidra i detta arbete.

Läs mer på Fortes webbsida: Finansiärer i gemensam satsning på öppen tillgång

Publi­ce­rings­av­tal med Coper­nicus, eLife och JMIR

Men hur är det då med kvaliteten hos MDPI, Frontiers och andra helt öppna förlag?

Till skillnad från de stora traditionella förlagen har dessa förlag inga tidskrifter bakom betalväggar utan är helt öppna från start. Det som är grunden för kritiken är finansieringsmodellen – att man tar betalt för publicering istället för läsning. Det är förstås inte orimligt att anta att denna modell skulle kunna leda till att förlagen och dess tidskrifter frestas att publicera mer för att tjäna mer. Samtidigt använder även traditionella förlag APC:er för sina öppet tillgängliga artiklar och tidskrifter, och den kritik som framförs riktas oftast mot enstaka helt öppna förlag.

Förutom denna mer principiella kritik mot hela idén om att betala för publicering istället för läsning i syfte att göra innehållet öppet tillgängligt lyfts ofta enskilda observationer som ska ’bevisa’ att kvaliteten är låg. Kritiker har bl.a. pekat på kort handläggningstid, vetenskapliga redaktörer som har hoppat av sina uppdrag, en stor andel specialnummer och antalet återkallade artiklar som indikatorer på att tidskrifter hos Frontiers och MDPI publicerar artiklar med låg kvalitet (intressant är att PLoS aldrig drabbas av kritiken).

Forte och andra finansiärer har förstås ingen anledning att försvara allt dessa förlag gör, men det är viktigt att notera att dessa exempel ofta är ganska dåligt underbyggda och heller inte är särskilt goda indikatorer på kvalitet. En snabb redaktionell hantering är ju i sig inte detsamma som att den görs slarvigt eller oseriöst. Vetenskapliga redaktörer blir ibland osams med förlagen, men det betyder inte per automatik att förlagen håller låg kvalitet. Specialnummer används inom vissa forskningsområden som ett sätt att fokusera på en fråga och kan därför hålla lika hög eller högre kvalitet som vanliga nummer av samma tidskrift. Många återtagna artiklar kan tolkas som en bristande kvalitetskontroll före publicering, men likaväl på att det vetenskapliga kontrollsystemet fungerar också efter publicering och att redaktörer tar ansvar för felaktigheter och fusk som upptäcks av läsarna.

Man ska minnas att det också finns rovtidskrifter, utgivna av förlag som startar tidskrifter med snarlika namn som etablerade tidskrifter, som har påhittade redaktörer och redaktionsmedlemmar (eller riktiga personer som inte känner till att deras namn används) och där kvalitetskontrollen är minimal. Även på dessa förlag kan det dock finnas enskilda tidskrifter med riktiga forskare som säkerställer kvaliteten, så att döma ut hela förlag och alla artiklar som publiceras i deras olika tidskrifter är helt enkelt inte möjligt.

Fler valmöjligheter och mångfald ska underlätta öppen publicering

De avtal som överenskommelsen mellan finansiärerna leder till ger svenska forskare större möjlighet att välja var de publicerar sin forskning. Från forskningsfinansiärernas sida kräver vi omedelbar öppen tillgång på den forskning vi finansierar, men forskare har förstås rätt att själva avgöra publiceringskanal. Som finansiärer bidrar vi till att det finns flera olika möjligheter att publicera sig med öppen tillgång, men det är inte vår uppgift att peka ut vad som är godkända och icke godkända tidskrifter eller förlag.

Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att ansvaret för forskningens kvalitet ligger på lärosäten och forskare (Högskolelagen, 1992:1434), liksom ansvaret för att svenska forskare följer god vetenskaplig sed (Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, 2019:504). I linje med COARA menar vi att forskningens kvalitet måste bedömas i sak, inte utifrån var den publiceras. Olika typer av förlag skapar olika typer av utmaningar för svensk forskning och forskningsfinansiering, och det bästa sättet att hantera dessa är att arbeta för en mångfald av möjligheter för att publicera svenska forskares arbeten med öppen tillgång.